Hur kommer man över ett trauma om man aldrig pratar om det? Hur lever man vidare i ett samhälle som förnekar att ens upplevelser någonsin har ägt rum eller att de var det minsta betydelsefulla? Kanske blir man, som huvudpersonen i Beijing Coma, fånge inuti sig själv, instängd med sina minnen med utan förmåga att kommunicera med andra.
I Ma Jians roman, som skrevs på kinesiska men först publicerades i engelsk översättning, ligger en ung man förlamad i sin säng efter att ha fått en kula i huvudet natten mellan den tredje och fjärde juni 1989. Eftersom han varken kan tala eller röra sig utgår alla ifrån att han inte är vid medvetande, men i själva verket kan han både höra och känna. Fängslad i sin kropp glider han fram och tillbaka mellan den grymma nutiden och de händelser i det förgångna som ledde fram till att han hamnade där han är.
Det märks att Ma Jian har gått grundligt tillväga när han förberedde sig för Beijing Coma. Beskrivningen av hur studentdemonstrationerna och demokratirörelsen utvecklade sig är nästan plågsamt detaljerad - varje möte, varje fraktionsstrid, varje kärleksaffär tycks ha dokumenterats. Men fast man i vissa stunder kan tycka att romanen blir för lång inser man efter läsningens slut att alla de där detaljerna var nödvändiga och att de bidrar till att bygga upp den olidligt nervkramande stämningen i boken. Ma Jian skonar ingen. Både studenter, politiker och så kallat "vanligt folk" gestaltas i all sin eländighet. Och lika obehagligt som det är att läsa om studentdemonstrationerna och veta hur det kommer att sluta, lika hemskt är det att följa Dai Weis mor i hennes hopplösa kamp för sin förlamade son.
När jag hade läst klart Beijing Coma var jag deprimerad i en vecka och satt framför datorn och tittade på YouTube-filmer om massakern. Förmodligen kommer inte alla läsare att reagera på samma sätt.
Beijing Comas kinesiska version kom nyligen ut på MirrorBooks i Hongkong/USA. Två av hans tidigare böcker, Rött damm och Nudelbagaren, finns i svensk översättning på bokförlaget Fischer & Co. Beijing Coma har tyvärr ännu inte någon svensk utgivare. I samband med 20-årsminnet av massakern har Ma Jian skrivit en artikel som finns publicerad på engelska i The Guardian, och där han bland annat nämner sin förlamade bror som inspirerade honom till att skriva romanen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar