Magiskt trä av Liu Qingbang

Vinter. En månad kvar till det kinesiska nyåret. Och på en liten järnvägsstation håller Liu Chaoyang och Song Jinming på att välja ut sin nästa spik. "Spik" är en yrkesterm och syftar på ett lämpligt offer.

Idag kom jag plötsligt att tänka på kortromanen Magiskt trä av Liu Qingbang, den som blivit filmad under titeln "Blind shaft" (hittade ingen bild på bokomslaget så det fick bli filmpostern istället).

Jag läste den för några år sedan och tyckte mycket om den. Det är en ganska hemsk historia om två bönder som tvingats lämna sina familjer och nu åker runt och tar jobb i olika gruvor. Men det är ett tungt och dåligt betalt arbete och de har insett att det finns ett enklare sätt att tjäna stora pengar: man lurar med sig en annan, ensam bonde till någon gruva och söker jobb tillsammans. Sedan mördar man honom och kräver ersättning (som "släkting") av gruvägaren för att inte anmäla det hela till myndigheterna. Det här är något som de två huvudpersonerna redan har gjort ett antal gånger, så de är rätt luttrade. Men när de raggar upp en ung pojke, bara 17 år gammal, får en av dem kalla fötter. Pojken är ju bara ett barn, han har inte hunnit leva än.

Måltavlan som Song Jinming följer efter går över torget framför stationen, bort mot biljettkontoret. Han verkar inte ha bråttom och det ser inte ut som om han riktigt vet vad han håller på med. På andra sidan torget stannar han till och tittar upp mot himlen, som om han vill bedöma hur molnigt det är och om det kommer att snöa ordentligt. När han får syn på kvinnan som använder sitt barn för att tigga står han stilla en bit därifrån och betraktar dem en stund. Han närmar sig henne inte och han ger inga pengar till barnet. När måltavlan kommer in i biljettkontoret köper han inga biljetter utan studerar bara den stora tidtabellen på väggen ett tag, traskar fram och tillbaka framför biljettluckan några gånger och går sedan ut igen. I dörren hejdar en man honom och börjar prata. Song Jingming blir orolig. Han är rädd att någon annan i samma bransch ska ha gjort samma val som han och ta måltavlan ifrån honom. Han tar ett par steg närmare för att höra vad de säger och för att kunna sno tillbaka måltavlan om det behövs. Men han oroar sig i onödan. Innan han hunnit höra vad de pratar om skils de åt och går åt varsitt håll - den ene ut ur biljettkontoret och den andre in.

Magiskt trävisar hur fattigdom kan driva människor till omänskligt grymma handlingar. De här två bönderna är från början inte onda män. Men de har familjer att försörja, barn och hustrur hemma i byn, och deras situation är så svår att de inte tycker sig att råd att vara medmänskliga eller barmhärtiga. Det värsta är att sådana här saker faktiskt händer i Kina idag.

Litet sentimental blir Liu på slutet, men i övrigt är det en mycket bra roman. Och en mycket bra - och väldigt mörk! - film. Boken finns för övrigt i fransk översättning.