tisdag 24 september 2019

En lönnmördares begränsade liv

Det är en ovanligt litterär yrkesmördare vi får följa i Un-su Kims Den rätta tiden för en kula i hjärtat. Lämnad i en soptunna som nyfödd och till en början fostrad av nunnor adopteras han som fyraåring av Gamle Tvättbjörnen och växer upp i ett bibliotek fullt av böcker som ingen någonsin verkar låna. Men Reseng, den framtida mördaren, läser dem och drabbas som nioåring hårt av Akilles öde: hur oövervinnerlig och stark en människa än verkar vara kan hon plötsligt gå under för att hon har glömt att skydda sin enda lilla svaga punkt.

Det är onekligen mycket i Resengs liv som påminner om ett grekiskt drama där huvudpersonernas handlingar styrs lika mycket av ödet som av dem själva och där alla försök att agera efter egen vilja och avvika från den fastlagda vägen bestraffas hårt. Reseng får sina order från planläggarna, hemlighetsfulla personer som han aldrig träffar, och bakom planläggarna finns de riktiga gudarna, de som beordrar morden – rika företagare, korrupta politiker. Reseng är bara en liten pjäs på spelplanen och hans uppgift är att röra sig enligt ett förutbestämt mönster. Detta vet Reseng. Han vet att den som ändrar något i planen, om så bara en enda liten detalj, kommer att straffas. Och ändå gör han det. Först låter han en ung prostituerad ta gift istället för att – som avtalat – bryta nacken på henne, och lite senare kremerar han en avrättad general, istället för att lämna kvar kroppen på brottsplatsen. När Reseng en tid senare hittar en bomb i toalettstolen hemma i lägenheten där han bor med sina katter Bokstödet och Läslampan, inser han att hans dagar är räknade. Om han inte kan slå till först …

Även om Un-su Kim nog skulle protestera (se Gert Lundstedts intervju med honom i Karavan nr 4/2018) går det utmärkt att läsa Den rätta tiden för en kula i hjärtat som en thriller, för den saknar vare sig intrig eller action. Men den är också en klaustrofobisk skildring av ett instängt och begränsat liv, där huvudpersonerna bryter mot samhällets alla lagar men samtidigt är snärjda av ännu hårdare regler. Resengs kontakter utanför lönnmördarkretsarna är ytterst begränsade. När han för en tid vistas ute bland ”vanligt folk”, som arbetare på en fabrik, är det som att upptäcka en ny värld – men i slutänden går han ändå tillbaka till Hundarnas bibliotek. Kanske har han helt enkelt sett för mycket av det som händer bakom kulisserna för att kunna intala sig att ett fritt liv är möjligt. Där, i mörkret, pågår utan de vanliga människornas vetskap ett ständigt intrigerande: allt vi ser, allt det som påverkar vår vardag på ett högre plan, är iscensatt av krafter vi varken är medvetna om eller kan rå på. Reseng vet att han inte kan förändra något och ändå försöker han, mot alla odds.

(Denna korta recension var ursprungligen införd i Karavan nr 1/2109. Romanen är översatt till svenska av Lars Vargö.)

söndag 22 september 2019

Sydkorea i fokus: 10TAL

I år är det Sydkorea som står i fokus på bokmässan i Göteborg, så det blir nog några Korearelaterade inlägg och tips här på bloggen den närmaste veckan. Sydkorea är ju verkligen ett land med väldigt spännande samtida litteratur och det är roligt att se att den uppmärksammas lite extra just nu.

Till att börja med så kom tidskriften 10TAL med ett riktigt tjockt specialnummer om just Sydkorea den här veckan. Hela 145 sidor fullmatade med poesi, essäer och skönlitterär prosa från författare som Kim Hyesoon, Bae Suah och Kim Young-ha (som jag har skrivit om tidigare). Dessutom får man smakprov på samtida koreansk konst. Tre av författarna i numret - Kim Haengsook, Sin Yong-Mok, och Kim Keum Hee - deltog i en kväll som tidskriften arrangerade här i Stockholm för några dagar sedan, där de intervjuades av litteraturvetaren Mats Almegård och läste sina egna texter.
 
I tidskriften introduceras de litterära texterna och konsten av essäer och intervjuer av Johannes Göransson, Aase Berg och Alexander Svedberg. Alla som är intresserade av koreansk litteratur (eller, ja, litteratur överhuvudtaget) måste omedelbart köpa ett exemplar!

tisdag 10 september 2019

Upptäck romanen

Facklitteratur översatt från andra språk än engelska är inte vanlig i Sverige - kanske hittar man någon enstaka tysk eller fransk fackbok, kanske några få i översättning från andra nordiska språk. Men kinesiska? Nja, då är det förmodligen den X:te versionen av Krigskonsten eller Daodejing. Nu kommer i alla fall Yan Liankes Upptäck romanen, där den Nobelpristippade författaren (som också är professor i litteraturvetenskap vid Folkets universitet i Peking) diskuterar de olika former av verklighet som speglas i litteraturen, olika sätt att förhålla sig till orsak och verkan, och den riktning han själv ser som mest lovande för den kinesiska litteraturen: mytorealismen.

Yan tar upp kända västerländska verk som Anna Karenina, Processen och Brott och straff, men även kinesiska moderna klassiker som Den sanna historien om Ah Q, Gränsland och Bröderna. Han betraktar litteraturen ur ett kinesiskt perspektiv och drar sig inte för att rikta en känga eller två mot de kollegor som böjer sig alltför djupt inför censuren. Den fabricerade verkligheten, den falska bild av livet och samhället som makten vill att författarna ska måla upp, står i fokus för den första delen av texten.

Ordet ”fabricerad” har här, som jag tolkar det, åtminstone en uppenbar innebörd, nämligen att det rör sig om ”kontrollerad beställning och rena påhitt”. Kontrollen består av maktutövande, av förtryck och brutal kraft; ”beställning” syftar på hur författarna, till priset av ett dövat samvete och en förlorad integritet, godkänner den ömsesidigt fördelaktiga affären när makten lägger en order. Föremålet för handeln är en osynlig produkt. Det vill säga: bägge parter bemödar sig gemensamt om att ur tomma intet – med hjälp av uppdiktade och verkligen upplevda men kraftigt överdrivna erfarenheter där det enstaka och unika fallet framställs som vanligt förekommande – fabricera en litterär verklighet som knappt existerar och som, om den gjorde det, enbart skulle glimma till för ett kort ögonblick i historien. En sådan fabricerad verklighet är kärnan i och förutsättningen för den fabricerade realismens existens och läsarnas tro på den. Denna litteratur är sedan ett halvsekel tillbaka den dominerande i hela Kina, detta dryg 9 600 000 kvadratkilometer stora land, och dess rötter är så djupa, dess lövverk så tätt och dess frukter så rikliga att ingen längre ifrågasätter den – ungefär på samma vis som alla förr i tiden var övertygade om existensen av Penglais mytiska öar eller de hägringar som uppenbarade sig vid horisonten. Ingen hade någonsin sett öarnas magiska palats på nära håll, men de trodde ändå på de bara alltför levande fantasierna. På samma sätt är det med den fabricerade verkligheten. Landet behöver en fabricerad realism, och den grundas i sin tur på en fabricerad verklighet – en verklighet som både författare och läsare så småningom har kommit att tro på. Denna verklighet har blivit ett måste för generationer av författare och utgör grunden för deras existens, deras tänkande och skapande.


Nästan alla de insatser som görs av den kinesiska propagandan, de kulturella institutionerna och det kinesiska författarförbundet syftar till att skapa och fullända denna fabricerade realism. Konkret sker detta genom att man skapar en fabricerad verklighet inuti litteraturen. Denna kontroll förvandlar man så till en vacker blomsterfe, allestädes närvarande och så bländande skön att hon måste vara verklig – ja, det vore närmast en skam för vår storslagna tidsålder och vår till synes dynamiska sociala verklighet om hon inte gjordes till den nationella litteraturens stöttepelare. 

 Men Upptäck romanen handlar inte alls enbart om censur och tvång. Den största delen av boken handlar om olika sätt att skapa sammanhang i en litterär text, om absolut kausalitet, semi-kausalitet och icke-kausalitet, till exempel. Läs den och se vad en kinesisk litteraturvetare och författare har att säga om romanens utveckling, från 1800-talet och fram till idag.

Kinesiska böcker i svensk översättning på bokförlaget Wanzhi, vår-sommar 2019

Det är minsann inte bara jag som översätter kinesisk skönlitteratur till svenska. Under den gångna våren och sommaren har det kommit ut ett antal nya titlar, framförallt på bokförlaget Wanzhi. Här är de - tyvärr ganska kort presenterade, men bättre än inget ändå, tänker jag.

Slutet på människan av Wenmang

En sannerligen udda bok av en lika udda författare som vill vara anonym. Rymdvarelser, konspirationer, storslagna teorier om mänsklighetens framtid ...

Och ordet är ett svart hål, inte bara eftersom den information som det suger i sig bearbetas och omprogrammeras av det, utan för att detta svarta hål i sig är ett hologram som projiceras ner från högre dimensioner ovarnför och bortom själva ordet, så att allt som du ser, förstår och känner till bara blir ett slags dubbel reflektion av den holografiska världen ...

"Det finns inget sparsmakat med den, den bara vräker på och vräker på och vräker på. I 470 tätt satta sidor utan kapitelindelningar. Den är helt galen, helt skamlös, helt utan respekt för logik och dramaturgi. Men av samma anledningar är jag glad att jag har läst den, för herrrregud. Vilken märklig läsupplevelse!" skrev Caroline Croona om den på Instagram och det är nog en bra sammanfattning. 

Inget för den sparsmakade som vill att varje ord ska vara vägt på guldvåg, alltså, men ... en upplevelse. Översättning: Alexis von Sydow

Hemligheten i världen av Yang Zhipeng

En roman som speglar den kinesiska ekonomiska och sociala utvecklingen under de senaste trettio åren. Så här sammanfattas handlingen på förlagets webbplats:

Huang Jiagui säger plötsligt upp sig från sin tjänst som tidningsredaktör och ger sig in på en osäker bana som privatentreprenör i ett av de nyligen inrättade utvecklingsområdena längs Kinas östkust. Med lokalmyndigheternas hjälp lockar han utländska investeringar i mångmiljonklassen till området. Men projektet kräver mark, och marken tillhör bönderna ... Hemligheten i världen erbjuder en unik inblick i den kinesiska affärsvärlden och byråkratin under 1990-talets reformera. I den världen är Huang Jiagui en sällsynt fågel - en beläst och belevad gentleman, med en annan moralisk kompass än nyrika affärsmän och makthungriga tjänstemän. För att hålla kursen genom den snåriga terrängen har den nyblivne entreprenören mästermunken Banman till sin hjälp - den ende som verkar kunna skilja rätt från fel i en värld som präglas av drifter och godtyckliga regler.

Översättning: Jens Karlsson

Dödsfuga av Sheng Keyi

Plötsligt en dag uppenbarar sig en enorm avföringshög i form av en pagod på Runda torget i Beiping. Högen väcker stor uppståndelse, det spekuleras vilt kring vem eller vad som ligger bakom och inom kort börjar konspirationsteorier om monster och utomjordingar spridas. Mitt i uppståndelsen befinner sig den unge poeten Yuan Mengliu. Tillsammans med sina vänner och sin fästmö blir han indragen i den proteströrelse som växer fram på Runda torget, en konflikt som ska skilja honom från alla han älskar och i sinom tid ta honom till det avlägsna landet Svandalen - ett till synes utopiskt samhälle kontrollerat av en allvetande maskin. 

Dödsfuga gavs ut i samband med trettioårsminnet av massakern den 4 juni 1989, som den naturligtvis refererar till. Tanken var att Sheng Keyi skulle komma till Sverige i samband med utgivningen, men hon fick sitt pass "omhändertaget" under en månad och var tvungen att stanna hemma ... Jag har skrivit om boken tidigare på den här bloggen - den texten hittar ni här. Översättare är Rebecka Eriksson.


Ödets lott av Dongxi

Också detta är en roman som skildrar den "lilla människans" försök att klättra på den sociala stegen, och bönders strävan efter att bli stadsbor - ett inte ovanligt tema i dagens kinesiska litteratur, som på många sätt påminner om svenska arbetar- och bondeförfattare på 1930- och 1940-talet. 

Här är det den unge bonden Wang Changchi som efter att ha misslyckats med att bli antagen till högskolan försöker hitta andra sätt att förändra sitt och familjens öde. För strävan gäller inte bara honom själv, både far, mor och farfar har ett finger med i spelet. Och det är inte alltid de drar åt samma håll.

Översättare: Heshan.



söndag 30 juni 2019

Makalös

Om ni inte har läst Jia Pingwas Makalös än tycker jag att ni ska göra det. Visst, jag är mycket partisk, men i det här fallet har jag objektivt rätt. Makalös handlar om trafficking och brudköp, ett stort problem i Kina, där allt fler män på landsbygden har svårt att hitta en kvinna. Förutom att det förstås är svårt att inte ha någon att älska och dela livet med lever dessa män också med en ständig press på sig när det gäller att skaffa barn. Eller snarare, att skaffa en son. Så vad gör man då? Man kidnappar kvinnor, för dem till en annan ände av landet och säljer dem där. Eller så "importerar" man dem från ett annat land under falska förespeglingar.

Fjäril är en sån kvinna. Hon är född på landet men har flyttat in till stan med sin mor och yngre bror, och börjar allt mer känna sig som en "stadskvinna". För att familjen ska ha råd att låta brodern studera vidare slutar Fjäril i skolan och hjälper istället sin mor att samla och sälja lump. Men en dag får hon ett erbjudande: att arbeta som värdinna vid en företagsmässa. Det låter roligt och lönen är inte dum. Fjäril lämnar ett meddelande åt sin mor och ger sig av. Det visar sig förstås att det hela var för bra att vara sant och rätt som det är sitter Fjäril inspärrad i en grotta någonstans i lössjordsbältet, "bortgift" med en man vid namn Hei Liang.

Berättelsen om Fjäril är baserad på verkliga händelser - dottern till en av Jia Pingwas bekanta råkade ut för nästan exakt samma sak. Och det som skär riktigt hårt i hjärtat när man läser författarens efterord är insikten om att det inte finns något riktigt lyckligt slut för en sån som henne. Samhället behandlar inte dessa "förbrukade" kvinnor på ett särskilt bra sätt, det är de som får bära skammen för att ha bortförts och våldtagits.

Jia Pingwa gör inte heller Makalös till en svartvit berättelse. Hei Liang har köpt Fjäril och han våldtar henne, men han framställs ändå inte som ett monster. Det kan vara svårt att hantera för den som gärna vill hitta tydliga skurkar och hjältar i en roman, men den enda riktiga skurken här är samhället, som Jia menar har svikit både kvinnorna och de fattiga männen på den utarmade landsbygden. Han låter oss förstå vad som ligger bakom Hei Liangs desperation och tillsammans med Fjäril kommer vi byborna mycket nära.

lördag 8 juni 2019

Nattåget

Jag har läst så många kinesiska böcker den här våren men inte haft tid eller möjlighet att samla tankarna och skriva något om dem. Och nu börjar jag glömma bort detaljerna. Frustrerande. Men några korta ord ska jag väl kunna få ner i alla fall, så att jag åtminstone själv minns att jag har läst dem.

Någon gång i början av februari läste jag till exempel Xu Zechens 徐则臣 Nattåget《夜火车》. Xu har länge setts som en av de mer lovande yngre författarna i Kina och en av hans romaner 《跑步穿过中关村》har översatts till engelska (av Eric Abrahamsen) med titeln Running Through Beijing. På svenska finns, så vitt jag vet, bara novellen "Hunden skällde hela dagen"《狗叫了一天》i det enda numret av Freeman's som kom ut på svenska.

I Nattåget får läsaren följa Chen Munian, en ung man vars längtan efter att resa får katastrofala följder. Hans dröm är att göra en tågresa, och vid ett tillfälle lovar hans far att han ska köpa sonen en biljett bara han får bra betyg. Men när Munian stolt visar upp betygspapperen slår fadern ifrån sig, inte kan han lägga ut pengar på resor, det går ju inte. Besviken och arg begår Munian det största misstaget i sitt liv: han bestämmer sig för att lura föräldrarna. Sent en natt kommer han hem och påstår att han har dödat en man och måste fly. Den skräckslagna fadern ger honom pengar så att han ska kunna komma undan ett oundvikligt dödsstraff. Men Munian har inte dödat någon, han har hittat på alltihop. Det han inte har räknat med är att de förfärade föräldrarna ska gå till polisen och anmäla "brottet". Eftersom inget lik går att hitta blir Munian aldrig ställd inför rätta, men i fortsättningen vilar misstankarna alltid tungt över honom - har han dödat någon eller inte?

Den här osäkerheten gör att han trots sin utmärkta begåvning aldrig kommer vidare i den akademiska karriären. Livet går på tomgång, han utsätts för ständiga "utvärderingar" där han alltid får frågan "Gjorde det du det eller ej?", han får inte ut sin examen, blir degraderad till trädgårdsmästarassistent vid universitetet. Så småningom börjar dock en annan historia nystas upp, i samtal med den gamle trädgårdsmästaren. Det hela utmynnar i stor och meningslös tragik.

Om Xu Zechens manliga huvudpersoner som drömmer sig bort och ut på resa har det skrivits en del, till exempel denna text av Pamela Hunt. Den är en mycket bättre analys av temat än jag kan göra, så läs den. Nattåget har mycket gemensamt med de andra texter av Xu som Hunt studerar i artikeln, även om hon inte tar upp just den. Det är en berättelse som puttrar på i långsam takt för att sedan plötsligt explodera och bli fullkomligt hjärtskärande, en sån där bok som inte slår an på en gång men ger utdelning om man håller ut och fortsätter att läsa.

fredag 10 maj 2019

The Weight of Our Sky

Ungdomsböcker från Malaysia är inte något jag läser särskilt ofta, men de få jag har läst har varit utmärkta. Först The Ghost Bride av Yangsze Choo och nu The Weight of Our Sky av Hanna Alkaf.

The Weight of Our Sky utspelar sig under några dygn i maj 1969, då spänningarna mellan malaysier och kineser ledde till våldsamma upplopp där närmare 600 människor dödades. I boken följer vi Melati Ahmad, en tonårstjej vars bästa vän Safiyah dödas när en grupp beväpnade män tränger sig in på biografen där de befinner sig och skiljer ut personer som verkar ha malaysiskt ursprung. Melati är eurasier och klarar sig - en äldre kinesisk kvinna räddar henne.

Melati befinner sig nu i ena änden av staden och hennes mor i den andra. Melati måste få veta om hon lever, om hon är skadad, om allt är bra. Men hon kan inte nå henne och det är alldeles för farligt att färdas genom gatorna. Till råga på allt införs också undantagstillstånd och utegångsförbud. Den kinesisk damen, tant Bee, tar med Melati hem och så småningom får hon hjälp av Bees son Vincent, som lovar att ta henne genom staden, till hennes mor. Men Melati har inte bara en yttre fara att bekämpa - hon lider av tvångssyndrom och ansätts hela tiden av en ondskefull djinn som kräver att hon utför vissa rörelser eller uppgifter för att hennes mor inte ska råka illa ut. Vid den här tiden är psykisk sjukdom inte något man talar om i Malaysia och Melati har aldrig fått någon riktig hjälp mot sina problem.

The Weight of Our Sky är en mycket spännande bok, uppbyggd som en klassisk quest-roman: hjältinnan har ett uppdrag att utföra, och för att göra det måste hon bege sig ut på en farofylld färd där våld och död lurar bakom varje hörn. På vägen möter hon både fiender och vänner - ibland där hon minst väntar sig det. Och precis som för Frodo är det inte bara en yttre ondska som jagar henne, hon måste också bekämpa sina inre demoner. När hon till slut är framme vid färdens mål har hon vuxit betydligt och i någon mån övervunnit sina egna rädslor.

Hanna Alkaf lyckas med bravur använda sig av detta välbekanta tema, men romanen är inte bara ett äventyr, här finns också fruktansvärda upplevelser, äkta tragik och djup sorg. Hur ska till exempel Melati kunna leva vidare med vetskapen om att hon överlevde attacken på biografen där hennes bästa vän dog? Kommer Safiyahs föräldrar någonsin att förlåta henne för att hon lämnade Melati kvar därinne?

En bok som borde finnas på skolbiblioteken.