Koreansk bilderbok om kinesiska tecken

Och nu blir det reklam: Choi Sukhees jättefina bilderbok om kinesiska tecken, som jag har skrivit om tidigare på den här bloggen, finns nu även att köpa på svenska. En bra present om man har några mindre barn i sin närhet. Tolv kinesiska tecken avbildas med varsin fin liten dikt till. Jordbarn, himmelsbarn heter den och mer information om boken hittar man här, hos bokförlaget Trasten. Klicka gärna på bilden här nedanför om ni vill provbläddra litet!

Open publication - Free publishing - More picture books

För teckenanalfabeterna?

Jag som alltid klagar på att jag är halvanalfabet, jag borde kanske skaffa den här appen till min telefon? Den omvandlar tal till text. Undrar bara vilken sorts kinesiska som gäller - det vore ju litet misslyckat om det visade sig att den enbart fungerar för hakka eller minnanhua...

Någon som har provat? Eller testat liknande appar? Det vore ju onekligen praktiskt att kunna tala in text som man vill e-posta eller lägga ut på Twitter eller liknande. Fast förödande för mina återstående skrivkunskaper, förstås.

Snart är vi alla halvanalfabeter

En artikel i Rue89 idag handlar om att kinesiska ungdomar blir allt sämre på att skriva kinesiska tecken. Anledningen sägs vara mobiltelefonerna, där man inte behöver rita in tecknet utan bara skriva uttalet för att en lista på likaljudande tecken eller ord ska dyka upp. Sedan är det inte svårt att välja rätt. Betydligt svårare är att utan ständig övning själv komma ihåg alla streck i ett tecken när man ska skriva det för hand och det är detta som är problemet. I en undersökning som Kinas ungdomstidning gjorde nyligen sade sig tydligen 83% av de 2072 tillfrågade ha svårt att komma ihåg hur man skriver. Fenomenet är så utbrett att det har fått ett eget namn: 提笔忘字 (lyft pennan, glöm tecknen) och diskuteras på hög nivå inom kultur- och utbildningsväsendet.

Själv har jag varit drabbad så länge jag kan minnas och brukar ofta beteckna mig som halvanalfabet: jag har inga problem med att läsa, men undviker i det längsta att skriva. Det är dock inget som har uppkommit i samband med mobiltelefoni och sms, utan började redan för länge sedan när datorerna gjorde sitt intåg. Eller, ja, egentligen beror det väl kanske mest på ren lathet... Hur som helst är det ju skönt att veta att man inte är ensam om problemet.

Kanske borde de kinesiska myndigheterna kräva att ungdomar bara använder iPhone, där man ritar in tecknen istället för att skriva dem med hanyu pinyin?

Dekorativt men dumt

Företaget Good Characters, som uppger sig vara experter på att uppfinna kinesiska namn åt företag och andra behövande, har utvecklat en applikation till iPhone med något de kallar ett "kinesiskt alfabet". "Alfabetet" består av en rad kinesiska tecken som vart och ett symboliserar en bokstav i det latinska alfabetet, och som kan användas för att "skriva" ord på ett kinesiskt sätt. Good Characters har till och med lagt ut en liten översättningsfunktion på sin webbplats, där man kan skriva in ett ord, klicka på en knapp och få ordet översatt till "kinesiska".

Naturligtvis förklarar man på webbplatsen att det inte är någon riktig översättning det handlar om, men den som har läst den sorgligt skrattretande bloggen Hanzi Smatter (där jag hittade nyheten om applikationen) inser snart att ett antal personer säkerligen kommer att använda det "kinesiska alfabetet" när de ska tatuera in sina namn på olika delar av kroppen. Och det blir inte roligt. Eller jo, det blir det ju. Fast på fel sätt.

För övrigt kan jag bara konstatera att de absolut vanligaste frågorna jag fick när jag arbetade på Östasiatiska Museets bibliotek handlade om tecken, som folk ville ha kopierade så att de kunde tatuera sig...

Teckenreform upprör folket

På danska Kinablog.dk hittar man nyheten om att den kinesiska regeringen har gett sig in på ett nytt försök att förenkla skrivtecknen. Den riktigt stora förenklingsreformen genomfördes på 1950-talet, då mer än 2000 skrivtecken fick ett nytt utseende (även om det "nya" ofta baserades på gamla, vanligt förekommande skrivsätt som inte var officiellt godkända).

Nu vill regeringen förenkla ytterligare 44 tecken, och detta har stött på oväntat motstånd. 80% av de som kommenterat frågan på Internet har varit klart negativa, trots att förenklingarna inte är särskilt stora eller radikala. Mer information om detta på Sina (på kinesiska) och AFP (på engelska).

Själv är jag mycket tacksam om jag slipper att lära om de få tecken jag lyckats banka in hittills...

(Foto: kevindooley på Flickr)

Stereotypa typsnitt

I bloggarna Jacket Knack och Printmag läser jag intressanta artiklar om olika typsnitt som används för att frammana en "etnisk" känsla, som till exempel Neuland, Latino! eller Mandarin. Den första varianten på typsnittet Mandarin utformades redan 1883 (då det kallades Chinese) och var tänkt att imitera penseldrag i kinesisk kalligrafi. Typsnittet blev snabbt populärt och kom att användas flitigt i olika sammanhang där man snabbt och enkelt ville visa att någonting var kinesiskt, framför allt på affischer och i menyer och skyltar för olika Kinarestauranger. Printmag kallar det för "the granddaddy of what has come to be known as 'chop suey' fonts" och påpekar att det är en precis lika amerikansk uppfinning som den "kinesiska" maträtten chop suey.

Visst känner ni igen det? Och det fungerar, eller hur? Ser man typsnittet Mandarin så vet man direkt att här handlar det om något kinesiskt, eller åtminstone östasiatiskt. Möjligen inger det idag en litet nostalgisk eller tillbakablickande känsla - som en gammal teateraffisch eller en skylt över en kinesisk tvättinrättning i Lucky Luke. Idag finns förstås många fler typsnitt med "asiatisk" eller "kinesisk" inspiration. Bilderna här visar ett par exempel, fler kan ni hitta här.

Förmodligen finns det liknande typsnitt för alla alfabeten eller skrivsätt. Kineserna själva gör ju ibland egna "etniska" varianter på sina skrivtecken, som i den här vackra affischen för filmen Kekexili, där de kinesiska tecknen har skrivits med ett klart "tibetanskt" typsnitt. Undrar just hur ett "svenskt" typsnitt skulle se ut? Och vad det skulle heta?

Himlens bok

I en kommentar till ett av mina inlägg om kinesiska tecken nämnde någon konstnären Xu Bing 徐冰 och hans konstverk Himlens bok 《天书》 från 1991. För dem som inte redan känner till verket så består det av en installation med 400 böcker som konstnären har skapat på gammaldags hantverksmässigt sätt. Det speciella med böckerna är att inte ett enda av alla de kinesiska tecknen i dem existerar i verkligheten. Konstnären har utgått ifrån hur kinesiska tecken normalt konstrueras och satt ihop sina egna varianter. En mycket bra beskrivning av konstverket finns här, så jag ska inte gå in på detaljer. Men vackert och tankeväckande är det, eller hur?

Xu Bing har förresten en egen blogg, där man kan läsa mer om hans olika projekt - bland annat ett syskonverk till Himlens bok, Jordens bok 《地书》, som till skillnad från den oläsliga himmelsboken ska kunna läsas av alla, oavsett vilket språk de talar.

Kul med kinesiska tecken 2

Den kinesiska regeringen har i dagarna bestämt sig för att standardisera ett antal skrivtecken som förekommer i ett många olika versioner. Med anledning av detta presenterar bloggen Egaobaike tre helt nya och - särskilt för internetanvändare - mycket användbara tecken.

Det första tecknet heter nan (ingen ton angiven för uttalet), och är en kombination av tecknen för "skadad" eller "handikappad" 残 och "hjärna" 脑. Tänkt att användas om personer som är så fullproppade av nationalistisk propaganda att de helt förlorat förmågan till självständigt tänkande.

Det andra tecknet uttalas wao, och är en kombination av tecknen för "fem" 五 och "mao" 毛 (en myntenhet som motsvarar ungefär en femtioöring). Det syftar förstås på det ökända så kallade "femmao-partiet", det vill säga personer som mot en uppenbarligen mycket ringa ersättning skriver inlägg till stöd för regeringen och partiet på olika bloggar och webbplatser, för att därmed leda in diskussioner "på rätt spår".

Det tredje tecknet uttalas dian och är en sammanslagning av de tre tecknen "partiet" 党 och "centrum/central" 中央, vilket i sin tur är en förkortning av den viktiga frasen "partiets centralkommitté". Just det tecknet borde faktiskt till och med partiet kunna gå med på att införa - det skulle underlätta för dem själva.

Allt detta upphittat via Rue89.

Kul med kinesiska tecken

För länge sedan, när jag började läsa kinesiska, fanns en serie böcker utgivna i Singapore som hette Fun with Chinese characters, där författaren Tan Huay Peng visade hur olika skrivtecken hade utvecklats ur enkla bilder. De verkar fortfarande gå att få tag på. En ny bok i samma anda, riktad till litet yngre personer, är den tysk-amerikanske illustratören Christoph Niemanns The Pet Dragon.

Niemann tar 23 olika kinesiska tecken och väver in dem i humoristiska illustrationer som visar på tecknets ursprungliga betydelse och är så pass roliga och kluriga att man definitivt kommer ihåg tecknen när man har läst den. För den som just har börjat läsa kinesiska, eller vill uppmuntra sina barn (kanske samma barn som ser tv-serien om Kai-Lan) borde den vara ett perfekt köp. Visserligen är förklaringarna på engelska, men sådant kan man ju enkelt hjälpa till med som förälder.

Här och här kan man också hitta ett par filmer där Niemann förklarar hur han, som inte har några som helst kunskaper i kinesiska, tänkte när han gjorde boken.

Underbart är kort

Just nu är jag oerhört less på långa texter. Det känns som om alla författare breder ut sig mer och mer hela tiden. Jag vill hitta en liten pärla till novell istället, eller flera. När jag är klar med boken jag läser nu ska jag satsa på noveller ett tag, eller kortromaner.

Det är inget fel med att skära i texterna, författare! Eller att låta en redaktör köra igenom dem innan de publiceras! Det är inte utan att man ibland känner sig litet förstående inför vissa amerikanska översättare som kapar bort hela kapitel här och var...

Tecknet i bilden är ett urgammalt tecken som inte används mer och som betyder just ordrik eller långrandig. Det är ett bra tecken, tycker jag. Man kan riktigt höra den mångordiga personen babbla på: longlonglonglong...

Ännu vackrare...

Jag kan bara inte låta bli... Nu när jag hittade en otroligt fin förhandsdemo av Choi Sukhees bok om kinesiska tecken måste jag bara lägga länken här så att ni kan titta på den. Tyvärr verkar det bara funka i Explorer.