Benjamin gör musikvideo

Manhuatecknaren Benjamin har gjort en musikvideo för den franska sångerskan Jena Lee. Det funkar ganska bra, tycker jag. Hans berättelser brukar ju vara ungefär lika löst sammansatta och känslobaserade som en musikvideo.

Vart ska vi gå?

För någon vecka sedan skrev jag ett inlägg om konstnären och manhua-tecknaren Benjamin, som börjar bli "het" nu, både i Kina, Europa och USA (fast självklart finns han inte på svenska). Benjamin är inte bara bildkonstnär, han skriver romaner också och jag råkade - litet av misstag - köpa en. Nu har jag läst den.

Du som har läst mitt tidigare blogginlägg om Benjamin vet att jag var mycket förtjust i bilderna i hans album Frälsaren, men inte så till mig över historien. Då tänkte jag att han förmodligen uttrycker sig betydligt bättre i bild än i ord. Men nu visar det sig att han faktiskt inte alls har svårt för att skriva en genomtänkt och välstrukturerad berättelse (vilket gör det ännu konstigare att hans manhua-album saknar en röd tråd som håller).

Benjamin är ung och i likhet med många andra unga författare börjar han sin skrivarbana med att berätta om sådant som är delvis självupplevt. Alltså handlar Vart ska vi gå? om en ung konstnär - Fengzi (Galningen) - som brinner för att teckna manhua men är tvungen att försörja sig som reklamillustratör. Handlingen kretsar kring hans strävan efter att bli klar med sitt första riktiga album, men också kring hans förhållande med Nana, en ung begåvad flicka som han förälskar sig i trots att hans bästa vän också är kär i henne. Fengzi och Nana flyttar ihop, men ekonomiska problem och Fengzis frustration över att inte slå igenom som tecknare får förhållandet att krascha.

Vart ska vi gå? är ingen märkvärdig historia. Benjamin lägger litet för mycket tid på att skriva om manhua och huvudpersonens ältande blir aningen påfrestande i längden. Men det är inte alls någon dålig roman och jag skulle absolut rekommendera den till en ung människa på gymnasiet eller strax däröver. Benjamin är bra på att beskriva känslor och på att antyda händelser som ska komma utan att det blir för avslöjande. Han kan bygga upp stämningen så att man blir nyfiken på vad som ska hända. Dessutom låter han Fengzi vara en ganska otrevlig person som i sin besatthet gör en massa dumma saker. Han är inte någon romantisk drömhjälte precis. Det är sympatiskt, tycker jag. Och många, inte minst ungdomar, kan känna igen sig i situationen där två vänner blir förälskade i samma flicka och vänskapen går under.

Sedan lär man sig en massa bra ord också, som "mountainbike", "guldhamster" och vad Guns N'Roses heter på kinesiska. Se där vilken nytta man har av att läsa unga författare ibland och inte bara män i övre medelåldern!

Benjaminbilder från Frälsaren

Och självklart har ju Benjamin en blogg också, på Sina... Han har förresten utvalts att göra omslag till Marvel Comics album New Mutants, så han verkar vara litet het där på andra sidan havet.

Frälsaren av Benjamin

Två bokpaket från Beijing kom idag och det ena innehöll två böcker av Benjamin, en ung konstnär och författare som har gett ut en rad manhua-album och novellsamlingar. Jag kommer inte ihåg var jag "hittade" honom, förmodligen när jag var ute och googlade runt någonstans, men jag fastnade direkt för de extremt färgstarka och vackra bilderna. Raka motsatsen till Marjane Satrapis Persepolis, kan man säga.

Frälsaren (救世主) är ett ganska tunt häfte om en ängel som ramlar ner på jorden med ett uppdrag som han inte kan komma ihåg. De första uppslagen är fullkomligt fantastiska. Ängeln faller till jorden, genom molnen, åtföljd av en svärm bin som skyddar honom mot demoner i form av fladdermöss. Han landar mitt i en gatukorsning och blir liggande där, skadad, och inte en enda människa kommer till hans hjälp. Istället skäller de på honom för att han har lagt sig att dö på en plats där han hindrar trafiken. Ängeln blir kvar i staden, äcklad av pengahungern, falskheten och bristen på medmänsklighet. Sedan urartar storyn totalt och glider över i en oerhört mysko zombie-historia, och när man precis har vant sig vid det så visar det sig att den delen bara var en dröm och så är man tillbaka på noll igen... Inte min melodi. Men bilderna fortsätter att vara otroliga - starka neonfärger som går rakt in i skallen på en, riktig storstadskonst. Tyvärr är det inte alltför ovanligt att konstnärer gör fantastiska bilder men inte har förmågan att arbeta fram en bärande historia. Taiwanesiske Jimi är ett annat exempel på det. Om Benjamin kunde samarbeta med någon som kunde hjälpa honom med själva historien skulle resultatet nog bli fantastiskt.

Å andra sidan har Benjamin också skrivit noveller. Den andra boken i det paketet var en sådan novellsamling - Vart ska vi gå? - och den ska jag ta itu med härnäst.

För den som vill veta mer om Benjamin och hans konst finns en hel del information på nätet. Till exempel kan man se flera sidor ur den amerikanska utgåvan av albumet Orange här, tydligen har den kommit ut i USA alldeles nyligen. Kolla in bildspelet i fullscreen!

Och en liten tysk film dubbad till franska med en intervju hittar man här.

Benjamins verk fanns med på den stora utställningen Manhua! China Comics Now 2008 och här kan man lyssna till en intervju med honom och några av de andra kinesiska artisterna.