Jag var i Kina förra veckan och blev väldigt glad över att upptäcka en riktigt bra bilderboksförfattare och illustratör som jag inte kände till förut: Xiong Liang 熊亮.
Xiong Liang, som föddes 1975 i Jiaxing, Zhejiang, men numera bor i Beijing, har gjort en rad mycket vackra bilderböcker som utgår från traditionella kinesiska berättelser eller företeelser, som han berättar om på sitt eget sätt och med illustrationer vars stil varierar från bok till bok.
Den jag köpte heter Drakdödarna 《屠龙族》och handlar om en stam eller klan som har det som sin livsuppgift att spåra upp och döda drakar. Men så småningom tar drakarna slut och för att hålla liv i traditionerna uppfostrar drakdödarna sina barn i en miljö där de ständigt omges av bilder på drakar, berättelser om drakar och leksaker som föreställer drakar. Resultatet? När de unga till slut äntligen hittar ett par drakar som gömt sig i en håla på det högsta och mest otillgängliga berget har de hunnit bli så förtjusta i drakar att de inte alls kan tänka sig att slakta dem utan istället blir drakarnas allra främsta beskyddare.
Den lilla bilden i högra hörnet är ett urval av illustrationer till en bok som heter Det lilla stenlejonet 《小石狮》, bilderna här nedan är hämtade ur Drakdödarna. Fler bilder ur Xiong Liangs böcker går att hitta om man googlar, och han har även en egen blogg där han skriver om barn- och bilderböcker.
söndag 29 augusti 2010
onsdag 18 augusti 2010
Quest - ett biblioteksprojekt i Singapore
Ett inlägg på Peter Alsbjers blogg påminde mig om ett projekt på Singapores bibliotek som jag hörde talas om förra sommaren, men som då inte hade dragit igång än. Biblioteken i Singapore oroade sig (i likhet med många andra) över det faktum att barn - och då framförallt pojkar - läser allt mindre. De ville starta ett läsfrämjande projekt riktat till barn i låg- och mellanstadieåldern, men prova något nytt som skulle lyfta fram den roliga sidan av läsning och inte bara fokusera på nytta.
Resultatet blev Quest, ett kortspel liknande Pokemon. Quest har ett fantasytema och bygger på en historia om en pojke från Singapore som hamnar i en magisk värld. Historien finns att läsa på den speciella webbplats som biblioteket byggde upp för spelet, och där hittar man även information om författaren och om hur man spelar, samt kan ladda ner bokmärken för utskrift, skrivbordsbilder och annat smått och gott.
Barnen som ville spela Quest var tvungna att låna ett visst antal böcker på biblioteket för att få kort och spelnycklar. Biblioteket anordnade även teckningstävlingar, lät barnen skriva egna förslag på hur historien skulle sluta och hjälpte dem att göra animationer av sina berättelser.
Enligt projektrapporten lyckades man verkligen uppnå det man hoppades på. Biblioteket ökade sin utlåning av böcker för den valda målgruppen med 30% och av de 70.000 barn som deltog i projektet var 70% pojkar. Man får väl hoppas att barnen inte bara lånade böckerna, utan även läste dem. Projektrapporten, som nyligen presenterades på den stora IFLA-kongressen, går att läsa här och bibliotekets Quest-webbplats är också väl värd att utforska.
Resultatet blev Quest, ett kortspel liknande Pokemon. Quest har ett fantasytema och bygger på en historia om en pojke från Singapore som hamnar i en magisk värld. Historien finns att läsa på den speciella webbplats som biblioteket byggde upp för spelet, och där hittar man även information om författaren och om hur man spelar, samt kan ladda ner bokmärken för utskrift, skrivbordsbilder och annat smått och gott.
Barnen som ville spela Quest var tvungna att låna ett visst antal böcker på biblioteket för att få kort och spelnycklar. Biblioteket anordnade även teckningstävlingar, lät barnen skriva egna förslag på hur historien skulle sluta och hjälpte dem att göra animationer av sina berättelser.
Enligt projektrapporten lyckades man verkligen uppnå det man hoppades på. Biblioteket ökade sin utlåning av böcker för den valda målgruppen med 30% och av de 70.000 barn som deltog i projektet var 70% pojkar. Man får väl hoppas att barnen inte bara lånade böckerna, utan även läste dem. Projektrapporten, som nyligen presenterades på den stora IFLA-kongressen, går att läsa här och bibliotekets Quest-webbplats är också väl värd att utforska.
lördag 14 augusti 2010
Synliga spöken
Tre gånger har jag börjat läsa Li Angs 李昂 bok Synliga spöken 《看得见的贵》och de två första gav jag upp ganska snabbt, eftersom språket var så tungt och det tog en sådan tid att ta sig igenom texten. Tredje gången gick det bättre.
Synliga spöken är inte en roman, utan fem olika berättelser som utspelas till öster, söder, väster, norr om och mitt i staden Lucheng under olika tidsperioder. Varje berättelse handlar om en kvinna som av någon anledning har dröjt sig kvar i världen som spöke efter sin död. Flera av kvinnorna har inte stannat på grund av någon särskild önskan att hämnas, utan mer eller mindre av en slump. Spöket i den första berättelsen är till exempel en kvinna som tillhör den taiwanesiska urbefolkningen och som har försörjt sig som prostituerad. Hon avrättas så småningom och när ingen kommer för att hämta liken tycker stadsborna synd om henne och häller salt över kroppen, som kapslas in och bevaras. Inne i höljet vaknar till sist spöket, upptäcker förundrat att hon lever och studerar såren efter tortyren. Dock finns här också ett par riktigt hämdlystna spöken som blivit illa behandlade av män och är ute efter att ge igen.
Bäst är kanske historien om flickan som tvingas ta livet av sig efter att hon råkat tappa en näsduk (eller var det kanske en solfjäder) som föll ut genom fönstret och plockades upp av en ung man. Eftersom hon broderat sitt namn och en romantisk vers på den skulle man kunna tro att den var en kärleksgåva, och därmed har hennes heder gått förlorad. Hon dränker sig i brunnen, men hennes ande blir kvar i det stora huset. Och först nu, när hon är död, kan hon röra sig fritt och få tillgång till böckerna i biblioteket - böcker som inte bara bär på sedesamma historier utan även mer ekivoka berättelser. Till sist vågar hon sig till och med ut från huset, som hon inte fått lämna sedan hon blev så stor att hon måste hållas instängd av sedlighetsskäl. Först som död blir hon fri att utforska världen.
Berättelserna i Synliga spöken är förstås inte tänkta att skrämma läsaren, utan snarare att visa på de begränsningar som drabbat kvinnor genom tiderna. Kanske måste en kvinna, åtminstone förr i tiden, dö och bli ett spöke för att kunna ställa egna krav. Eller är det så att kvinnor som ställer krav, upptäcker världen och kräver hämnd för oförrätter automatiskt betraktas som spöken?
Endast en av Li Angs böcker finns översatt till svenska, romanen Slaktarens hustru (Tranan, 1992).
Synliga spöken är inte en roman, utan fem olika berättelser som utspelas till öster, söder, väster, norr om och mitt i staden Lucheng under olika tidsperioder. Varje berättelse handlar om en kvinna som av någon anledning har dröjt sig kvar i världen som spöke efter sin död. Flera av kvinnorna har inte stannat på grund av någon särskild önskan att hämnas, utan mer eller mindre av en slump. Spöket i den första berättelsen är till exempel en kvinna som tillhör den taiwanesiska urbefolkningen och som har försörjt sig som prostituerad. Hon avrättas så småningom och när ingen kommer för att hämta liken tycker stadsborna synd om henne och häller salt över kroppen, som kapslas in och bevaras. Inne i höljet vaknar till sist spöket, upptäcker förundrat att hon lever och studerar såren efter tortyren. Dock finns här också ett par riktigt hämdlystna spöken som blivit illa behandlade av män och är ute efter att ge igen.
Bäst är kanske historien om flickan som tvingas ta livet av sig efter att hon råkat tappa en näsduk (eller var det kanske en solfjäder) som föll ut genom fönstret och plockades upp av en ung man. Eftersom hon broderat sitt namn och en romantisk vers på den skulle man kunna tro att den var en kärleksgåva, och därmed har hennes heder gått förlorad. Hon dränker sig i brunnen, men hennes ande blir kvar i det stora huset. Och först nu, när hon är död, kan hon röra sig fritt och få tillgång till böckerna i biblioteket - böcker som inte bara bär på sedesamma historier utan även mer ekivoka berättelser. Till sist vågar hon sig till och med ut från huset, som hon inte fått lämna sedan hon blev så stor att hon måste hållas instängd av sedlighetsskäl. Först som död blir hon fri att utforska världen.
Berättelserna i Synliga spöken är förstås inte tänkta att skrämma läsaren, utan snarare att visa på de begränsningar som drabbat kvinnor genom tiderna. Kanske måste en kvinna, åtminstone förr i tiden, dö och bli ett spöke för att kunna ställa egna krav. Eller är det så att kvinnor som ställer krav, upptäcker världen och kräver hämnd för oförrätter automatiskt betraktas som spöken?
Endast en av Li Angs böcker finns översatt till svenska, romanen Slaktarens hustru (Tranan, 1992).
Etiketter:
Li Ang,
romaner,
spökmånaden,
Taiwan
tisdag 10 augusti 2010
Spökmånaden är här
Som ni säkert alla vet är det idag första dagen i spökmånaden, det kinesiska årets sjunde månad. Helvetets portar har slagits upp på vid gavel och alla förorättade eller oroliga själar vandrar nu fritt omkring ibland oss. Det är alltså på sin plats att vara en aning försiktig med vad man säger och gör.
Om ni inte känner er helt bekväma med att ställa ut altaren med matoffer, ljus och rökelse på gatan framför ert hus (grannarna kan ju tycka att grishuvuden med äpplen i munnen passar bäst på julbordet) får ni försöka hitta något annat sätt att blidka de osaliga andar som eventuellt kan tänkas hemsöka just er familj.
Spökmånaden firas inte oväntat mer på Taiwan, i Hongkong och i Singapore än i själva Kina, och naturligtvis har en eller flera taiwanesiska skräckfilmer premiär just nu i augusti, gärna i närheten av månadens höjdpunkt, den femtonde i sjunde (eller 25 augusti för oss icke-kineser). En av årets filmer heter Jieshi huanhun/The Haunting Lover. Se trailern här och notera hur filmmakarna har bemödat sig att göra tre olika affischer: en som betonar det romantiska, en som betonar spökhistorien och en som betonar skräcken. Så når man tre olika publikgrupper med samma film.
Om ni inte känner er helt bekväma med att ställa ut altaren med matoffer, ljus och rökelse på gatan framför ert hus (grannarna kan ju tycka att grishuvuden med äpplen i munnen passar bäst på julbordet) får ni försöka hitta något annat sätt att blidka de osaliga andar som eventuellt kan tänkas hemsöka just er familj.
Spökmånaden firas inte oväntat mer på Taiwan, i Hongkong och i Singapore än i själva Kina, och naturligtvis har en eller flera taiwanesiska skräckfilmer premiär just nu i augusti, gärna i närheten av månadens höjdpunkt, den femtonde i sjunde (eller 25 augusti för oss icke-kineser). En av årets filmer heter Jieshi huanhun/The Haunting Lover. Se trailern här och notera hur filmmakarna har bemödat sig att göra tre olika affischer: en som betonar det romantiska, en som betonar spökhistorien och en som betonar skräcken. Så når man tre olika publikgrupper med samma film.
fredag 6 augusti 2010
En vändpunkt för e-boksproduktionen
I Folkets dagblad kan man läsa om att det i Kina förra året för första gången publicerades fler skrifter i elektroniskt format än i traditionell tryckt form. Antalet e-publikationer (som antagligen omfattar både böcker och tidningar/tidskrifter - det specificeras inte) ökade med 50,6% i jämförelse med 2008 och är nu uppe i ett värde av enorma 79,9 miljarder yuan (799,4 亿).
Ett av de tydligaste tecknen på att e-boksproduktionen verkligen har slagit igenom är att det numera inte bara är IT- eller elektronikföretag som ger ut e-böcker utan även stora traditionella förlag som Renmin wenxue och Zhonghua shuju. På sin branschmässa i mars i år presenterade de förlagen även egna e-boksläsare, vilket visar att de tänker satsa ordentligt på e-böcker i framtiden.
Branschstatistiken visar också att e-publikationer för mobiltelefonbruk numera inbringar större förtjänster än spel på nätet. Här är det framförallt tidningarna som dominerar, och marknaden spås växa kontinuerligt under de kommande fem åren.
Vill ni läsa hela artikeln så har ni den här. På bilden: Reklam för e-bokläsare från Hanwang.
Ett av de tydligaste tecknen på att e-boksproduktionen verkligen har slagit igenom är att det numera inte bara är IT- eller elektronikföretag som ger ut e-böcker utan även stora traditionella förlag som Renmin wenxue och Zhonghua shuju. På sin branschmässa i mars i år presenterade de förlagen även egna e-boksläsare, vilket visar att de tänker satsa ordentligt på e-böcker i framtiden.
Branschstatistiken visar också att e-publikationer för mobiltelefonbruk numera inbringar större förtjänster än spel på nätet. Här är det framförallt tidningarna som dominerar, och marknaden spås växa kontinuerligt under de kommande fem åren.
Vill ni läsa hela artikeln så har ni den här. På bilden: Reklam för e-bokläsare från Hanwang.
söndag 1 augusti 2010
På franska om kinesisk litteratur
Om man läser franska och är intresserad av kinesisk litteratur kan det vara en bra idé att titta på Bertrand Mialarets webbplats Mychinesebooks (ja, man kan tycka att den borde ha ett franskt namn, men den har ingen egentlig titel så nu får den heta som sin adress). Texterna finns både på franska och engelska.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)