Heja svärmor!

Jag måste säga att jag tycker att det är ganska fantastiskt att min svärmor Miao Jinghu 缪景湖, som är 93 år, nu har debuterat som författare.

Hennes bok 《追思集》, vilket ungefär betyder Tankar, består av korta texter som hon tidigare har publicerat i olika tidskrifter och tidningar. De har en självbiografisk karaktär och handlar om personer hon mött eller sådant hon har upplevt under sitt liv. Som ung studerade hon på Jinling College, en mycket känd skola för flickor i Nanjing, och under Andra världskriget flydde familjen till Sichuan, där hon fortsatte att studera för en rad kända professorer som också hade samlats där på grund av kriget.

Många av essäerna är nog mest intressanta för de som själva var med på den tiden eller för den som forskar om personerna som nämns i texterna. Men där finns också några korta texter om hennes resa till Sverige, Norge och Danmark för arton år sedan och ett kapitel med titeln 《我的洋媳妇》 ! Tur att hon är en snäll dam.

Boken är en tunn och elegant liten volym som ingår i en serie utgiven av Ba Jin wenxue guan. Ganska starkt gjort, tycker jag, att vara så pigg och energisk i så hög ålder!

Goda söner och döttrar

För många år sedan, närmare bestämt 1999, kom Hong Yings självbiografiska roman Flodens dotter ut på svenska. Tio år senare, alltså förra året, kom fortsättningen, som har titeln 《好儿女花》, vilket kanske litet förenklat skulle kunna översättas med Goda söner och döttrar. Flodens dotter var en bra roman, så det var med stora förhoppningar jag tog mig an den nya boken.

I Goda söner och döttrar - som har mindre av romankänsla över sig än Flodens dotter - berättar Hong Ying om hur hennes mamma blir svårt sjuk och hur Hong Ying skyndar tillbaka till Chongqing men inte hinner i tid - när hon kommer fram har mamman redan avlidit. Begravningen och mötet med syskon och släktingar som hon inte träffat på länge frammanar många minnen, och Hong Ying börjar även undra hur mammans liv på äldre dagar egentligen var. Trots pengarna som Hong Ying har skickat och trots att hennes bror och svägerska har tagit hand om mamman, verkar hon ha levt under rätt sjabbiga förhållanden och grannarna påstår att hon brukade gå omkring och rota i soptunnorna.

Hong Ying försöker ta reda på vad som hände, och medan hon pratar med sina släktingar och gamla vänner och ovänner, växer bilden fram av en allvarligt splittrad familj med många tragiska händelser i bagaget.

Jag måste säga att jag inte alls blev särskilt förtjust i Goda söner och döttrar, och har svårt att förstå varför den hyllades så när den kom ut i Kina (den har erhållit ett flertal utmärkelser). Kanske beror det på att jag faktiskt känner en del av personerna som Hong Ying skriver om (till exempel hennes före detta make, som beskrivs på ett mycket negativt sätt) och det blir både plågsamt och pinsamt att läsa intima detaljer ur deras liv. Det är också tröttande att läsa om det ständiga våldet som tycks pågå i Hong Yings familj. Människor slåss, knivhugger varandra, är otrogna, knarkar, stjäl... det finns ingen ände på eländet. Dessutom är boken som sagt var inte alls lika mycket en roman som Flodens dotter, som hade ett genomtänkt upplägg och en intressant intrig. Här är det meningen att mysteriet med mammans sorgliga sista tid i livet ska driva berättelsen framåt, men alltför litet handlar om detta och alltför mycket om hur hemska de andra familjemedlemmarna är.

Ibland bör man faktiskt inte tvätta sin privata byk offentligt.