Writing Chinese

Det är inte utan att jag blir lite avundsjuk när jag ser det här projektet, Writing Chinese, som universitetet i Leeds har dragit igång. I projektet ingår bland annat en läsecirkel där alla som vill får vara med och diskutera månadens roman eller novell, på plats i Leeds eller på nätet. Man har också bjudit in både författare och översättare som föreläser om sina texter. Dessutom anordnas ett symposium nästa år där deltagarna får följa ett verks tillkomst, från den första idén på kinesiska till en färdiga engelska översättningen. Tänk så kul det skulle vara om det gjordes något liknande här.

(Foto: Cathy Cho på Flickr.com)

Lite deprimerande ...

Det är inte utan att man som översättare av kinesiska blir litet lätt deprimerad när man ser det här cirkeldiagrammet från Sveriges författarfond. Fonden, som varje år får in statistik över utlåningen på folkbiblioteken i Sverige, har sammanställt en lista över de 200 mest utlånade författarna. Som framgår av diagrammet är det bara ynka 2% som lever utanför Europa eller USA. De allra flesta författare på listan är svenskar. Är vi läsare verkligen så snäva i vår världsbild att vi inte kan se längre än så? Att bara två av hundra böcker vi läser kommer från Afrika, Asien, Latinamerika eller Australien?

Kanske finns en del av förklaringen i att listan inte gör någon skillnad på vuxenlitteratur och barn- och ungdomslitteratur vilket gör att topplatserna intas av just barnboksförfattare, och för de åldrarna är ju utgivningen av utomeuropeisk litteratur nästan obefintlig.

Men ändå. Det är trist.