Oktober

Utanför fönsterpapperet mumlar bambun:
"Emei, Emei,
uråldriga andars hemvist."

Vem är det som på bambuflotten
smeker flöjten,
blåser så att snön på bergets topp blir vit som månen?

Chen Jingrong
Beiping, 1935


(Foto: Szymon Kochański, Flickr)

Om du kom vandrande - två dikter av Chen Jingrong

Om du kom vandrande

om du kom vandrande
i den ljumma natten
tyst kom vandrande
och knackade på mitt ensamma fönster

om du kom vandrande
utan ett ord
och lutade dina darrande skuldror
mot den vita väggen

då skulle jag tyst resa mig
från mitt grubbleri på stolen
och bland bokens blad
leta rätt på en torkad blomma
att sätta fast på din jacka

jag skulle ge dig tystnad
en blick djupare än någon annan
och när du ensam vandrade vidare
skulle jag gråta –
av lycka
inte av sorg

1947

Försvarstal 

Jovisst, jag borde sluta ögonen
och inte ställa den förbjudna frågan;
jag vet, det är vår lott att härda ut
till slutet; dessutom villigt
skänka bort allt som är vårt
också vår hög av kvarlämnade, kluvna knotor

Medan den grymma yxan förbereder sig att kapa
allt som en gång kan tänkas gro
drömmer du, stackare, än fåfängt om
att vattna den fördömda friheten!
Jorden är bra på smuts
men har inte plats för ett envist frö
trots att sanningen bönar och ber.
Du vredgas, försvarar dig, skär dina tänder –
det är ditt eget fel, du får stå ut med alltihop …
Våldsamma stormar, grymma dagar.

1948

Berg och hav

”Vi betraktar varandra utan att tröttna/endast Jingtingberget existerar” 
(Li Bai) 

att flyga högt 
har jag ej vingar till 
att segla långt 
har jag ej segel för 

ute på den lilla gården 
växer ett gammalt pagodträd 
det Jingtingberg 
jag betraktar morgon som kväll 

men det finns ett hav 
som dag och natt 
svallar i vilda vågor 
inuti mitt hjärta 

osynliga hav! 
det har inga stränder 
i skymning som gryning 
lika djupt 
lika blått 

samma sorts hav! 
samma sorts berg 
du har din ensamma stolthet 
jag har mitt djupa blå 

(Chen Jingrong, 1979)

Helvetestangon

om jag trodde att atombomber
bara var frön från en annan värld
att våldet var kärlekens frukt
om saltet förlorade sin sälta
och blev sötare än socker

om känslorna vore en piska
och livet ett åskväder
om hela världen bara var
en boll du kunde sparka på som du ville
då skulle jag dansa helvetestangon
vid midnatt när ugglorna skrattar
den skulle skänka dig
en dag svartare än natten

Chen Jingrong 陈敬容 (1946)