I en historiebok läste jag
att kejsaren sagt att det var bättre ju fler åskådare man hade
när man högg huvudet av förrädarna på borggården
Det skulle skaka om andra rebelliska själar och få dem på bättre tankar
Först då förstod jag logiken bakom de offentliga avrättningarna
i Hengdong, Hunan, år 1970, under kulturrevolutionen.
Vi var några barn på tretton eller fjorton år
från kaderskola nummer 57
som följt efter byborna till en vid sänka
På dess jämna botten hade redan samlats horder
av proletärer
Plötsligt skallade slagorden överallt omkring oss
Ner med kontrarevolutionärerna Skydda ordförande Mao …
Fem kontrarevolutionärer knuffades ner från en lastbil av märket Befrielsen
De var så långt borta att jag inte kunde se om de var män eller kvinnor
Jag såg bara hur dessa själar stannade upp och föll på knä
och hur soldaterna som stod uppradade bakom dem
på mycket nära håll lyfte sina gevär
Ljudet av skotten ekade fortfarande i dalen
Kontrarevolutionärerna hade fallit
Bara en av dem kämpade fortfarande på marken
men efter ytterligare en ekande gevärsknall blev allt
lugnt
Det kändes som något fick min hud att domna
och domningen kröp långsamt inåt
Då började slagorden skalla än en gång
På håll såg det ut som om soldaterna exercerade när de gav sig av i trupp
och folket vällde in över liken som en flodvåg
Var det så många som ville ta hand om kropparna?
Efter bara en minut
drog sig tidvattenvågen tillbaka
och lämnade fem rena nakna kroppar
att återförenas med naturen
Kläderna
gick fortfarande att använda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar