Jin Yong är död. Och även om han var 94 år och det kanske inte borde komma helt oväntat känns det ändå underligt, för han är en sån där författare som alltid tycks har funnits och som på något sätt verkar evig och bortom all tid. Hur ska man beskriva honom och hans betydelse? Det är ett ämne som man kan skriva hela avhandlingar om. Jag ska inte försöka mig på det, jag överlämnar den uppgiften till andra som är mer inlästa på honom, men kanske kan en bra första
introduktion vara den här artikeln ur The New Yorker, från april i år. Eventuellt kan man något förenklat säga att han betydde lika mycket för wuxia-genren som J.R.R. Tolkien för den västerländska fantasyn, med böcker som ständigt kom ut i nytryck, filmatiserades och inspirerade konst och spel. Han var också grundare av den mycket betydelsefulla tidskriften Ming Pao 《 明报》. Han fick till och med en asteroid uppkallad efter sig.
Det finns inte särskilt många officiella översättningar av Jin Yongs 金庸 (eller Zha Liangyong, som han egentligen hette) verk till engelska -- däremot vimlar det av inofficella piratöversättninar på nätet. Tidigare i år kom Anna Holmwoods översättning av A Hero Born, första delen i 《射鵰英雄傳》som på engelska brukar kallas Legend of the Condor Heroes (trots att det inte precis vimlar av kondorer i Kina). Sedan tidigare finns också min favorit 《鹿鼎記》The Deer and the Cauldron i översättning av John Minford och utgiven på Oxford University Press, som även publicerade en engelsk översättning av 《書劍恩仇錄》The Book and the Sword.
Vila i frid, Jin Yong! Miljoner kineser tänker på dig!
tisdag 30 oktober 2018
fredag 26 oktober 2018
Koncentriska cirklar
Så har det nu för första gången publicerats en hel diktsamling av poeten Yang Lian 杨炼 på svenska. Det är hans verk Koncentriska cirklar 《同心圆》som har översatts av Susanna Hua och mig, och kommit ut på bokförlaget Wanzhi.
Yang Lian blev känd som en av de s.k. "dunkla poeterna" i kretsen kring den inflytelserika underjordiska tidskriften Idag 《今天》 under slutet av 1970-talet. Han har också ibland förknippats med den "rotsökande" strömningen inom kinesisk litteratur under sent 1980-tal. Sedan 1989 lever han i exil och bor för närvarande i Berlin. Dikterna i Koncentriska cirklar är täta, mycket suggestiva och öppna för många möjliga tolkningar. De kräver stor koncentrarion av läsaren. För mig, som främst översätter prosa, var det en utmaning att släppa taget om strävan efter en logiskt sammanhållen text, för även Yang Lians dikter berättar något är det en berättelse som måste tas in med kroppen och känslorna, snarare än med hjärnan - i alla fall i mitt fall. Men det var också ett stimulerande och spännande arbete. Jag är glad att vi var två om det och kunde bolla idéer med varandra. Det ska också sägas att Susanna var den som drog det tyngsta lasset och gjorde den första grovöversättningen av hela texten.
Intressant nog kommer det ytterligare en diktsamling av Yang Lian i början av nästa år. Det är Erling Hoh som har översatt hans Ett lyckligt spökes anteckningar, som ges ut på Rámus. Yang Lian kommer också att besöka Malmö, Stockholm och Umeå i mars 2019.
Yang Lian blev känd som en av de s.k. "dunkla poeterna" i kretsen kring den inflytelserika underjordiska tidskriften Idag 《今天》 under slutet av 1970-talet. Han har också ibland förknippats med den "rotsökande" strömningen inom kinesisk litteratur under sent 1980-tal. Sedan 1989 lever han i exil och bor för närvarande i Berlin. Dikterna i Koncentriska cirklar är täta, mycket suggestiva och öppna för många möjliga tolkningar. De kräver stor koncentrarion av läsaren. För mig, som främst översätter prosa, var det en utmaning att släppa taget om strävan efter en logiskt sammanhållen text, för även Yang Lians dikter berättar något är det en berättelse som måste tas in med kroppen och känslorna, snarare än med hjärnan - i alla fall i mitt fall. Men det var också ett stimulerande och spännande arbete. Jag är glad att vi var två om det och kunde bolla idéer med varandra. Det ska också sägas att Susanna var den som drog det tyngsta lasset och gjorde den första grovöversättningen av hela texten.
var rädd för den druvbörd som jäser mellan dal och dal
var rädd för det som finns mellan guld och guld
människans ruiner
Intressant nog kommer det ytterligare en diktsamling av Yang Lian i början av nästa år. Det är Erling Hoh som har översatt hans Ett lyckligt spökes anteckningar, som ges ut på Rámus. Yang Lian kommer också att besöka Malmö, Stockholm och Umeå i mars 2019.
vi som har förökats av rädslan murar bergstoppar
blir hörda av det som aldrig
hörs den mellan spöke och spöke allra färskaste
den mellan berättelser mest bländande snön under de fyra årstiderna
framhäver en kropps absoluta lingvistiska nollpunkt
verifierad av blekvita brister
mellan blå och skrynkliga livmödrar ett avstånd som inte kan fyllas
Att tjäna folket - nu som grafisk roman
Ni som gillar Yan Liankes romaner och känner för att se hur de kan ta sig ut i ett nytt medium kan med fördel införskaffa ett exemplar av Alex W. Inkers serieroman Servir le peuple, som förstås bygger på Yans 《为人民服务》Att tjäna folket. Det är en mastig sak, 201 sidor på franska som så vitt jag kan se följer romanen ganska tätt i spåren. Den unge Wu är menig soldat, men får på grund av sin skicklighet i köket en bra placering som kock hos en general. När den åldrige generalen reser bort börjar hans unga fru kasta längtande blickar på Wu, som efter viss tvekan går med på det hon begär -- det är trots allt hans uppgift att tjäna folket ...
Romanen är väl inte direkt en av Yans allra bästa, men det är ändå intressant att läsa den i serieversion. Tilläggas kan väl att det är en berättelse som förbjöds när den först gavs ut i Kina och det tidskriftsnummer där utdrag ur texten först trycktes drogs in och förstördes. Idag känns det tveksamt om någon tidskrift överhuvudtaget skulle våga sig på att ens försöka. Hur som helst: här kan ni läsa en intervju med tecknaren Alex W. Inker (på franska, förstås) om varför han valde just den här texten och hur han gick till väga med arbetet.
Romanen är väl inte direkt en av Yans allra bästa, men det är ändå intressant att läsa den i serieversion. Tilläggas kan väl att det är en berättelse som förbjöds när den först gavs ut i Kina och det tidskriftsnummer där utdrag ur texten först trycktes drogs in och förstördes. Idag känns det tveksamt om någon tidskrift överhuvudtaget skulle våga sig på att ens försöka. Hur som helst: här kan ni läsa en intervju med tecknaren Alex W. Inker (på franska, förstås) om varför han valde just den här texten och hur han gick till väga med arbetet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)