Ding Gou’er, specialutredare vid provinsens åklagarmyndighet, befann sig i en lastbil av märket Befrielsen på väg mot en kolgruva i utkanten av staden Luoshan, där han skulle genomföra en mycket speciell undersökning. Under färden hade han grubblat så intensivt att hjärnan svullnade upp, och den kaffefärgade skärmmössan i storlek 58 som till en början hade suttit löst och dinglat på hjässan smet nu åt riktigt hårt om skulten. Det var mycket obehagligt och han tog av sig mössan, stirrade på de glänsande svettdropparna längs dess kant och kände lukten av varm olja och något annat kallt och rått som ångade upp ur den. Det var en främmande odör som gjorde honom lätt illamående. Han lyfte handen och nöp igen näsan.
När de närmade sig gruvan tvingades den framrusande lastbilen sakta in eftersom vägen var täckt av vattenfyllda gropar. Fjädringen gnällde och gnisslade underligt under dem och kommissarien slog ideligen huvudet i förarhyttens tak. Föraren svor över vägen och mänskligheten och det var med ett slags syrlig glädje kommissarien hörde svadan av otidigheter välla fram ur munnen på den ganska prydliga unga kvinnan.
Frågan är nu: ska Ding Gou'er få heta Ding Gou'er, eller bör han kanske kallas kommissarie Knekt istället? Namnet Ding Gou'er är nämligen en ordlek, ett slanguttryck för knekten i en kortlek som ju ofta är dekorerad med bokstaven J, som i sin tur ser ut ungefär som det kinesiska tecknet 丁. Ding Gou'er = "ding-kroken" = knekten.
