lördag 2 juni 2012

Vad ska jag göra nu?

När jag åker till Kina brukar jag nästan alltid komma hem med resväskan full av böcker och ha minst ett bokpaket på väg mot Sverige per post, men den här senaste gången valde jag helt okaraktäristiskt att bara köpa två tunna böcker. En av dem var A Yis 阿乙 ganska omtalade roman Vad ska jag göra nu? 《下面,我该干些什么》.

A Yi är en före detta polis som som för några år sedan lämnade yrket och började skriva skönlitteratur. Han har fått bra kritik, inte minst för sitt språk, men är än så länge inte så känd för den breda publiken. Vill man veta mer om honom så finns faktiskt någon enstaka intervju på engelska på nätet, till exempel den här från China Daily eller den här i Time Out Beijing.

Romanen Vad ska jag göra nu? är A Yis tredje publicerade bok och man kanske kan kalla den ett slags psykologisk thriller. Romanen berättas i första person av en ung man, cirka 18-19 år gammal, som mördar en skolkamrat och sedan flyr från polisen. Mordet är väl planerat och förberett - inledningskapitlet börjar med att huvudpersonen, vars förnamn man aldrig får veta, köper solglasögon och väljer ut de kläder han ska byta till efter mordet. Han har också införskaffat en stilett, en rulle bred tejp och annat han kommer att behöva, samt tagit reda på när vakterna avlöser varandra vid porten till det bostadsområde för militär personal där han bor i en lägenhet som tillhör hans farbrors fru. När allt är klart ber han Kong Jie att hälsa på honom, och när hon kommer dödar han henne mycket brutalt med ett stort antal knivhugg. Sedan stoppar han kroppen i tvättmaskinen och ger sig av. I resten av romanen får man följa honom under flykten och under den fängelsetid och rättegång som följer på gripandet - för fast blir han till slut, efter att han själv har överlämnat sig till polisen.

Vad är det då som driver mördaren? Han är inte förälskad i sin skolkamrat och han är inte ute efter pengar. Inte heller verkar han psykotisk eller rädd. Nej, istället handlar det om leda. Mördaren är helt enkelt uttråkad och kan inte se att livet har någon egentlig mening. Allt är grått, inget engagerar honom. Den enda känsla han förmår uppbåda - förutom leda - är hat, ett hat som är riktat mot människorna i hans omgivning, de som han anser förtrycker honom eller ser ner på honom. Men hans tolkning av andras handlingar är mycket ensidig och självcentrerad. Den enda människa han hyser varma känslor för är sin mor och till och med de känslorna är villkorade. När modern gör något osjälviskt för hans skull tycker han om henne och känner sig nästan litet skyldig över att ha orsakat henne smärta, men så fort hon gör något som går honom emot (som att säga till honom att han borde överlämna sig åt polisen) så menar han att hon inte är någon riktig mor och då betyder hon plötsligt ingenting för honom. Hans flykt är till synes utan mening och mål, han stänger in sig på sjabbiga hotellrum dagarna i ända och för läsaren verkar hans tillvaro om möjligt ännu mer grå och torftig efter mordet än tidigare. De enda gånger han lyser upp och får litet energi är när han omnämns på tv eller jagas av polisen, något som gör att han flera gånger försätter sig själv i situationer där han nästan helt säkert kommer att bli upptäckt.

I slutscenerna, när han äntligen beslutar sig för att berätta för rätten varför han begick mordet säger han bland annat att människor beter sig som djur och att vi bara försöker uppfinna ett högre syfte för våra gärningar, en mening, en betydelse. Den enda tanken bakom mordet är att få polisen att jaga honom, att synas i media, att få en kick. Eftersom livet inte har någon mening har han inte heller något särskilt emot att dö, och även om han inte själv är medveten om det känns det för läsaren snart som om mordet och flykten är en komplicerad och grym form av självmord by proxy.

Vad ska jag göra nu? är en ganska tunn roman som går fort att läsa. Den är obehaglig och lämnar en besk eftersmak. Mördarens känslokyla och fullständiga likgiltighet inför den smärta han orsakar andra är obehaglig, men ännu värre är kanske tanken på hur fruktansvärt det måste vara att leva i den trista grå värld han befinner sig i.

2 kommentarer:

  1. Usch, vilken jobbig handling. Jag fick faktiskt tips om Ah Yi när jag efterlyste en ny förmåga att följa. Men jag gillar inte så nedslående litteratur. Påminde den om Camus "Främlingen"?

    SvaraRadera
  2. Ja, kanske litet, nu när du säger det. Jag gillar nedslående litteratur där alla plågas och dör så jag beställde genast hans tidigare roman "Fåglarna såg mig" 《鸟看见我了》.

    SvaraRadera