Skönlitteratur i mobilen

Idag berättar både DN och SvD om Vulkans nya satsning på sms-litteratur. Jag har undrat hur länge det skulle ta innan vi fick sms-litteratur i Sverige, och det var väl inte helt oväntat att det blev Linda Skugge och Vulkan som tog tag i saken.

I Kina, där man snabbt plockar upp ny teknik och inspiration från Japan, har det förstås funnits sms- och mobillitteratur i flera år. Den första mobilromanen, Utanför fortet 《城外》av Qian Fuchang (pseudonym för He Xingnian), kom redan i september 2004. Idag är det vanligt med skönlitteratur i mobilen - enligt en rapport från China Internet Network Information Centre har så många som 27,7% av mobilanvändarna också läst skönlitteratur i mobilen, och det är - föga förvånande - i åldersgruppen 19-29 år som man hittar de flesta läsarna.

Egentligen kan man förstås säga att det finns två olika former av mobilromaner: dels romaner som skrivs som vanligt och sedan portioneras ut i avsnitt till de läsare som prenumererar på dem (oftast loggar man in på någon webbportal via mobilen och får åtkomst till texten därifrån), dels romaner eller noveller som också skrivs direkt på mobilen i sms-form och där författaren måste ta hänsyn till det teckenutrymme som finns i ett sms (då kan det bli så här kort). De olika kinesiska beteckningar som finns för mobillitteratur avspeglar denna variation: den kallas omväxlande för mobiltelefonlitteratur 手机文学, sms-litteratur 短信文学 och tumlitteratur 拇指文学. Den som läser kinesiska hittar en ganska bra genomgång på Hudong baike, och det finns gott om artiklar om sms/mobillitteratur på nätet. Är man intresserad kan man också kolla in China Mobiles webbplats för sms-tjänster och mobillitteratur (med det vackra namnet "eTummelitteratur och konst"), där man kan prenumerera på romaner och noveller, bygga upp ett eget bibliotek för mobilen och så vidare. Vulkan (eller kanske 3, som de samarbetar med) får jobba på litet om de ska nå dit, men omöjligt är det ju inte.

Det som är intressant med den här sortens litteratur är inte bara att man kan nå en massa nya läsare på ett snabbt och effektivt sätt. Det komprimerade formatet (om man håller sig till storleken på ett normalt sms) är också en utmaning för författarna. Poesi borde ju till exempel fungera alldeles utmärkt i sms-form, så kanske kan man få ett elektroniskt uppsving för den genren? Sedan finns ju en interaktiv dimension av det hela också. Man kan skaffa ett eget konto, skriva egna berättelser, och de som vill kan prenumerera på dem via mobilen. Om man inte kan kinesiska, men vill ta en titt på hur det skulle kunna fungera så kan man gå in på Textnovel.com där man gör just detta, för den amerikanska marknaden.

Själv tycker jag att det vore kul om något bibliotek kunde hänga på och skapa en webbplats där biblioteksanvändarna kunde skriva och läsa texter i mobilen och på nätet. Problemet är väl som vanligt att tekniken kostar pengar och att biblioteken inte har några...