Spöken och gravplundrare

Konstigt att det alltid är det man inte har tid med som verkar mest intressant. Nu är jag upptagen med annat, men jag längtar efter nästa "projekt" - en studie av kinesiska äventyrsromaner/thrillers. Spöket blåser ut lyktan, Gravplundrarnas kung, Tibetkoden, Det mystiska budskapet... Det är sommarens läsning för mig.
Fast Spöket blåser ut lyktan har jag redan tjuvläst litet i, eller tjuvlyssnat kanske man ska säga, eftersom det var en ljudboksversion jag lånade på biblioteket. Innehållsmässigt tyckte jag att det var en ganska tunn soppa. En före detta soldat som upplevt mystiska äventyr i Himalaya slår sig på gravplundring tillsammans med sin gamle vän Fetto (yes, den lustiga side-kicken) och sedan reser de land och rike runt och bryter sig in i gravar och överfalls av spöken och monster. Jag är inte en person som bara gillar s.k. seriös litteratur. Jag har travar av James Rollins-böcker på golvet och väntar som bäst otåligt på Douglas Prestons och Lincoln Childs Cemetary Dance. Men Spöket blåser ut lyktan var litet för tunn för mig. Litet för barnslig, på något sätt. En lång rad episoder staplade på varandra utan fördjupning. Till råga på allt finns det ju ett antal böcker i serien.
Däremot var inläsningen fantastisk. Jag har nog aldrig hört en ljudbok som varit så bra inläst, förutom möjligen Krister Henrikssons inläsning av Harry Potter-böckerna. Jag som normalt brukar somna så fort jag sätter på en ljudbok lyssnade uppmärksamt i timme efter timme (den är låååång också). Jag rekommenderar starkt alla som vill hålla liv i sin kinesiska att låna och lyssna! Tyvärr står inte inläsarens namn med någonstans i bokinformationen så jag har ingen aning om vem han var. Men han kunde sin sak: läste precis lagom fort, lagom tydligt, lagom inlevelsefullt och gav varje person i boken sin egen röst utan att för den skull låta tillgjord. Ett proffs!
Även om Spöket blåser ut lyktan inte är någon höjdare som litteratur så är den intressant på andra sätt. T.ex. sägs det att förläggarna/författaren var tvungna att tona ner de övernaturliga inslagen när boken skulle ges ut i tryckt form. Det kan man kanske förstå. Men huvudpersonen är ju gravplundrare! Han förstör nationella kulturskatter! Och han gör det inte ens för att han vill rädda sin gamla sjuka mor eller för att han är hotad av elaka japaner, utan bara för att han tycker att det är spännande och för att han vill ha pengar. Och det gick tydligen bra. Sannerligen en ny hjälte för en ny tid i Kina.
Nu ska jag bara se till att få tag på pappersversionen också, för när jag läste på webben verkade ljudboksversionen och den version som fanns utlagd där inte riktigt stämma överens.