Makalös

Om ni inte har läst Jia Pingwas Makalös än tycker jag att ni ska göra det. Visst, jag är mycket partisk, men i det här fallet har jag objektivt rätt. Makalös handlar om trafficking och brudköp, ett stort problem i Kina, där allt fler män på landsbygden har svårt att hitta en kvinna. Förutom att det förstås är svårt att inte ha någon att älska och dela livet med lever dessa män också med en ständig press på sig när det gäller att skaffa barn. Eller snarare, att skaffa en son. Så vad gör man då? Man kidnappar kvinnor, för dem till en annan ände av landet och säljer dem där. Eller så "importerar" man dem från ett annat land under falska förespeglingar.

Fjäril är en sån kvinna. Hon är född på landet men har flyttat in till stan med sin mor och yngre bror, och börjar allt mer känna sig som en "stadskvinna". För att familjen ska ha råd att låta brodern studera vidare slutar Fjäril i skolan och hjälper istället sin mor att samla och sälja lump. Men en dag får hon ett erbjudande: att arbeta som värdinna vid en företagsmässa. Det låter roligt och lönen är inte dum. Fjäril lämnar ett meddelande åt sin mor och ger sig av. Det visar sig förstås att det hela var för bra att vara sant och rätt som det är sitter Fjäril inspärrad i en grotta någonstans i lössjordsbältet, "bortgift" med en man vid namn Hei Liang.

Berättelsen om Fjäril är baserad på verkliga händelser - dottern till en av Jia Pingwas bekanta råkade ut för nästan exakt samma sak. Och det som skär riktigt hårt i hjärtat när man läser författarens efterord är insikten om att det inte finns något riktigt lyckligt slut för en sån som henne. Samhället behandlar inte dessa "förbrukade" kvinnor på ett särskilt bra sätt, det är de som får bära skammen för att ha bortförts och våldtagits.

Jia Pingwa gör inte heller Makalös till en svartvit berättelse. Hei Liang har köpt Fjäril och han våldtar henne, men han framställs ändå inte som ett monster. Det kan vara svårt att hantera för den som gärna vill hitta tydliga skurkar och hjältar i en roman, men den enda riktiga skurken här är samhället, som Jia menar har svikit både kvinnorna och de fattiga männen på den utarmade landsbygden. Han låter oss förstå vad som ligger bakom Hei Liangs desperation och tillsammans med Fjäril kommer vi byborna mycket nära.

Nattåget

Jag har läst så många kinesiska böcker den här våren men inte haft tid eller möjlighet att samla tankarna och skriva något om dem. Och nu börjar jag glömma bort detaljerna. Frustrerande. Men några korta ord ska jag väl kunna få ner i alla fall, så att jag åtminstone själv minns att jag har läst dem.

Någon gång i början av februari läste jag till exempel Xu Zechens 徐则臣 Nattåget《夜火车》. Xu har länge setts som en av de mer lovande yngre författarna i Kina och en av hans romaner 《跑步穿过中关村》har översatts till engelska (av Eric Abrahamsen) med titeln Running Through Beijing. På svenska finns, så vitt jag vet, bara novellen "Hunden skällde hela dagen"《狗叫了一天》i det enda numret av Freeman's som kom ut på svenska.

I Nattåget får läsaren följa Chen Munian, en ung man vars längtan efter att resa får katastrofala följder. Hans dröm är att göra en tågresa, och vid ett tillfälle lovar hans far att han ska köpa sonen en biljett bara han får bra betyg. Men när Munian stolt visar upp betygspapperen slår fadern ifrån sig, inte kan han lägga ut pengar på resor, det går ju inte. Besviken och arg begår Munian det största misstaget i sitt liv: han bestämmer sig för att lura föräldrarna. Sent en natt kommer han hem och påstår att han har dödat en man och måste fly. Den skräckslagna fadern ger honom pengar så att han ska kunna komma undan ett oundvikligt dödsstraff. Men Munian har inte dödat någon, han har hittat på alltihop. Det han inte har räknat med är att de förfärade föräldrarna ska gå till polisen och anmäla "brottet". Eftersom inget lik går att hitta blir Munian aldrig ställd inför rätta, men i fortsättningen vilar misstankarna alltid tungt över honom - har han dödat någon eller inte?

Den här osäkerheten gör att han trots sin utmärkta begåvning aldrig kommer vidare i den akademiska karriären. Livet går på tomgång, han utsätts för ständiga "utvärderingar" där han alltid får frågan "Gjorde det du det eller ej?", han får inte ut sin examen, blir degraderad till trädgårdsmästarassistent vid universitetet. Så småningom börjar dock en annan historia nystas upp, i samtal med den gamle trädgårdsmästaren. Det hela utmynnar i stor och meningslös tragik.

Om Xu Zechens manliga huvudpersoner som drömmer sig bort och ut på resa har det skrivits en del, till exempel denna text av Pamela Hunt. Den är en mycket bättre analys av temat än jag kan göra, så läs den. Nattåget har mycket gemensamt med de andra texter av Xu som Hunt studerar i artikeln, även om hon inte tar upp just den. Det är en berättelse som puttrar på i långsam takt för att sedan plötsligt explodera och bli fullkomligt hjärtskärande, en sån där bok som inte slår an på en gång men ger utdelning om man håller ut och fortsätter att läsa.