Sidor

söndag 25 februari 2018

Kinesiska klassiker på svenska

Även äldre kinesisk litteratur översätts ibland till svenska, även om det är sällsynt. För ett och ett halvt år sedan ungefär kom till exempel Bengt Petterssons översättning av ett utdrag ur Sima Qians Historieskrivarens nedteckningar ut på Natur & Kultur. Pettersson har valt den del ur det långa historiska verket som handlar om den förste kejsaren av Qin, han som byggde muren och brände böckerna och begravde de lärde.

Det är en intressant och underhållande text, när man väl har tagit sig förbi det trista inledningskapitlet som i rask takt radar upp en lång rad namn och händelser från tiden som ledde fram till kung Zhengs trontillträde. Den skummar man förmodligen (här utgår jag från mig själv förstås) igenom rätt snabbt, men det man inte ska missa är Petterssons långa förord som ger en välbehövlig introduktion till författaren, hans tid och själva verket, som kom att få en enorm betydelse för den kinesiska historieskrivningen. Bland annat påpekar han (vilket man kanske kan glömma) att den förste kejsaren av Qin förmodligen inte var så väldigt mycket värre än andra kejsare, men att det ju är vinnarna som skriver historien. Varje dynastis första härskare legitimerar sitt maktövertagande genom att peka på förfallet hos den föregående dynastins sista kejsare.

När man väl är inne i historien om den förste kejsarens liv och dåd blir det både intressant och spännande. Li Si klagar på de konfucianska lärde som inte samtycker till sina överordnades påbud och debatterar öppet på gatan. Nya lagar införs. Kejsaren letar efter odödlighetselixir och utsätts för mordförsök. Och hela tiden försöker han och hans underordnade tyda olika järtecken och uppenbarelser som ska förklara hur de bäst ska agera. Det finns många skrämmande och tragiska episoder i boken - som när Andre kejsaren besegras och förklarar sig villig att bli en vanlig man (ja, okej, "som prinsarna" i alla fall), men nekas detta och tvingas begå självmord - men också en hel del minnesvärda formuleringar: "Om en make beter som som en utlånad galt är det inget brott att döda honom". Eller magikernas undanflykter när de inte kan leverera odödlighetselixiret: "Elixiret från Penglai går att få tag på, men stora hajar försvårar ideligen åtkomsten och gör att vi inte når fram." 

Kinas förste kejsare är inte den enda klassiska text som har översatts de senaste åren. Också Konfucius samtal kom ut på svenska 2016, i översättning av Torbjörn Lodén. Den boken har jag skrivit en understreckare om i Svenska Dagbladet, som ni kan läsa här.


söndag 4 februari 2018

Sju

Wen Zhen 文珍 (född 1982) är en av de där nya unga författarna födda på 1970- och 1980-talet som verkar vara på så stark frammarsch just nu. Det är roligt och spännande att se en ny generation kliva fram och inta sin plats på den litterära scenen bredvid 1950- och 1960-talisterna. Wen Zhen skriver både skönlitterär prosa, essäer och poesi. Hon är egentligen utbildad ekonom, men arbetar för närvarande som förlagsredaktör på Renmin wenxue (Folkets litteratur). 2014 fick hon som yngsta författare någonsin det prestigefulla Lao She-priset för kortromanen Kärleksaffär på Anxianggatan 《安翔路情事》. Hennes senaste novellsamling Sju 《柒》var en av de böcker som dök upp på ett antal olika listor över de bästa böckerna 2017. Som tur var hade jag redan köpt den - och nu har jag läst den också.

Sju innehåller sju noveller, de flesta på lite drygt 30 sidor. Gemensamt för dem alla är att de handlar om kärlek och kommunikationssvårigheter, och att de alla är skrivna i ett slags eftertänksam och lite bitterljuv stil. Huvudpersonerna är i Wen Zhens egen ålder och om man vill skulle man kunna kalla henne en melankolisk-romantisk realist. Vad innebär det att älska en annan människa? Vilka krav kan man ställa på varandra i ett förhållande? Vad händer när en av parterna vill ha barn och den andra inte? Är intellektuell förståelse och uppskattning viktigare än fysisk närhet? De personer som Wen Zhen skildrar har inga enorma krav, men det är ändå svårt för dem att få vara sig själva. Ibland begränsas de av obarmhärtig sjukdom, ibland är det omöjligt för omvärlden att se under ytan och verkligen förstå dem. För människorna i de här novellerna väntar inga riktigt lyckliga slut -- som mest kan de hoppas på en stillsam och något uppgiven acceptans av att livet inte alltid blir som man vill.

En mycket fin och välskriven novellsamling som kanske inte ska läsas i ett svep, eftersom novellerna ligger väldigt nära varandra stämningsmässigt och är lättare att uppskatta när man håller isär dem ordentligt.